På svenska

9.9.2019


Projektet Bästa DigiStöd har påbörjat slutspurten med arbetet gällande datamodellering. Sedan början av året har vi arbetat med en applikationsprofil för utbildning som ordas på arbetsplats för verktyget Interoperability Platform Data Models (Befolkningsregistercentralens interopera-bilitetsplatform). När vårt arbete har gått framåt visade det sig att de klasser, attribut och associationer vi samlade är ganska generiska inom utbildningsområdet. Som ett resultat kommer vi att arbeta med datakomponenter under hösten så att de kan återanvändas i andra datamodeller i framtiden. Vårt arbete måste fortfarande ses över och kompletteras.

I september kommer Bästa DigiStöd att vara värd för webbinarier om interoperabilitet och informationsarkitektur. Det kommer mera information på händelsesidan i denna blogg (Tapahtumat). Utöver dessa webbinarier uppmuntrar vi dig att se Befolkningsregistercentralens inspelning av semantiskt interoperabilitet för information -seminarium den 22 augusti 2019. Delta gärna också i den utbildning som de ordnar. Övriga utbildningar och seminarier som Befolkningsregistercentralen ordnar hittar du via länken här: (Yhteentoimivuusalustan koulutukset ja seminaarit).

24.6.2019
Bästa DigiStöd - ordlista


Ett viktigt mål med Bästa DigiStöd projektet är att göra IT-system driftskompatibla. För det är det nödvändigt att definiera begrepp och överenskomna termer, dvs terminologiska ordförråd. Som ett resultat av ordförrådsarbetet skapas Bästa DigiStöd ordlista/ordförråd.

Bästa DigiStöd ordlistan är information om begrepp för ungefär 40 ord, som används i samband med utbildning som ordnas på en arbetsplats. Innehållet i termerna beskrivs genom definitioner och kompletterande information. Rekommendationer ges för finska termer, och senare för svenska. Begreppen illustreras också av konceptuella (begreppsliga) diagram.

Bästa DigiStöd ordlistan är för alla parter på arbetsplatser där utbildning ordnas, dock främst för yrkesutbildningsanordnare och deras systemleverantörer. Ordlistan förväntas allmänt vara användbar för dem som använder begrepp och villkor för yrkesutbildning, och för dem som behöver definitioner. Det vill säga utbildningspersonal,  olika aktörer inom arbetslivet och experter, till exempel för informationssystemutvecklare, informatörer, journalister och översättare. Ordlistan syftar också till att främja driftskompatibiliteten hos den offentliga förvaltningsinformationen.

Bästa DigiStöd ordlistan är också avsett att publiceras som en del av Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) utgivna undervisnings- och utbildningsordlista OKSA. Det här kräver att OKSA kompletteras med de ordförrådskoncept Bästa DigiStöd utarbetar och senare harmoniserar de gemensamma begreppens vokabulär.

Förutom experterna på området deltog i den svenska arbetsgruppen för svenskspråkiga termer följande personer; terminolog Riina Kosunen och terminologistuderande Riikka Suursalmi-Seppälä och utbildningspersonal Thomas Fant, Yrkesakademin i Österbottens, Annette Granberg, Samkommunen för yrkesutbildning i mellersta Nyland, Susanne Karlsson Careeria och Nina Sandlin Optima.

Det terminologiska arbetet som krävs för att sammanställa ordlistan finansieras av UKM:s projekt Bästa DigiStöd, koordinerat av Oulun seudun ammattiopisto.

Under arbetet med ordlistan begärdes information och kommentarer från externa sakkunniga. Vi tackar alla involverade för sina insatser i samband med arbetet.

6.6.2019
Arbetet görs på många olika nivåer

Arbetet görs på många olika nivåer En viktig del av Bästa DigiStöd-projektet är att producera beskrivningar som stöder det övergripande arkitektoniska arbetet hos utbildningsanordnarna. Eftersom projektet är en del av programmet för genomförande av yrkesutbildningsreformen startade vi vårt övergripande arkitektoniska beskrivningsarbete genom att definiera de viktigaste målen för yrkesutbildning. Vi har haft Skype-möten och närdagar där det här har diskuterats.

Många av målen är relaterade till arbetslivssamarbete, samråd med arbetsliv och lärande i arbetslivet. Här är bl.a. utbildningsavtal och läroavtal speciellt viktiga samt processerna och deras informationsinnehåll. Det är den därmed sammanhängande interoperabiliteten som är ett särskilt centralt mål inom projektet. Det gäller alltså förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra så att man dessutom kan förmedla innebörden.

Vi måste trots allt komma ihåg att det är många saker som ingår i detta arbete med informations-/datamodellering. Här beskriver vi datastrukturer och datainnehåll (klass, attribut och associationer). Datamodellering utförs på många olika nivåer, med början med en mer logisk datamodell för att senare resultera i en fysisk datamodell som innehåller detaljerna för implementeringen. Helt enkelt mycket informations- och datatekniskt arbete.

Rektorsforum 3.5.2019 


Projektet presenterades för rektorsforum (mötesplats inom Bästa Kunnande där Finlandssvenska rektorer för andra stadiets yrkesutbildning träffas och diskuterar aktualiteter). Det senaste mötet var 3.5. Här ingick allmänna utvecklingsåtgärder och vad som är på gång just nu inom Bästa DigiStöd samt hur vi jobbar med de olika temana. På den nationella nivån har det varit ganska tyst kring Bästa DigiStöd, men arbetet och dess resultat är inte direkt saker som man tar på och jobbar konkret med. Nej, det är resultat som finns där i systemen och processerna när de väl fungerar. Programmen är kompatibla och samarbetar utan störningar och problem.


30.4.2019
Bästa DigiStöd – informationsmodelleringens mål


Den viktigaste åtgärden i DigiStöds projektarbete är informationsmodellering. Här är vår uppgift är att beskriva informationsinnehållet i utbildning som ordnas på en arbetsplats. Målet är att skapa en allmän systemoberoende datamodell som kan användas för att utveckla informationssystem.

I arbetet med informationsmodellering utbildas och handleds deltagarna av Gofores senior servicearkitekt Riitta Alkula. Vi har träffats några gånger i Gefores utrymmen och träffades senaste gång 26:e april. Vi arbetar under hennes ledning också via fjärrhandledning eftersom nätverkets operatörer finns över hela Finland. Vi kommunicerar via plattformen Slack och våra arbetsfiler finns på en SharePoint-plattform, som vi alla inom nätverket har tillgång till. 

Utöver det här jobbar vi också hela tiden genom regelbundna möten via Skype. Vi har upplevt behovet av att träffas och arbeta med informationsmodellering var eller varannan månad och träffats några gånger i Helsingfors och en gång i Uleåborg. I samband med träffarna har även, enligt behov, andra aktualiteter behandlats.  

Vårt viktigaste informations- eller datamodelleringsverktyg är datormodellverktyget och plattformen för interoperabilitet (att få olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra). Plattformen framställs av befolkningsregistret, där vår datamodell sakta börjar byggas. Ordlistans verktyg finns också med i forma av en Bästa DigiStöd-ordlista som skapats av vårt team som jobbar med ordlistor och vi kan även använda den i vår datamodell. Ordlistan görs på både finska och svenska. Här ingår ord och termer, som är aktuella i den nya yrkesutbildningen. 

Utmaningen i vårt informationsmodelleringsarbete är att det är banbrytande arbete. Vi är bland de första som använder plattformen för interoperabilitet, så det finns mycket begränsat återanvändbara ordförråd eller datakomponenter. Undervisnings- och utbildningsordlistan (OKSA) publicerades 2018 och databiblioteket vi behöver finns inte alltid och behöver inte ha de nödvändiga datakomponenterna. Det här försenar, men också ökar vårt arbete. Samtidigt kan vi konstatera att ju mer har vår entusiasm av att vara bland de första som definierar driftskompatibelt datainnehåll ökat.


26.4.2019


18.3.2019
Bästa DigiStöd – Parasta DigiTukea


Bästa DigiStöd finansieras av Utbildnings- och kulturministeriet. Projektet kommer att stöda övriga projekt inom ”bästa familjen”; Bästa Kunnande, Bästa Service och Bästa Handledning. Projektet är nationellt och koordineras av Oulun seudun koulutuskuntayhtymä. Nätverket består av 11 parter/utbildningsanordnare varav YA! är en.  

Projektets målsättningar:
  1. Utveckling av nationella beskrivningar/scheman över hur vi ska arbeta med de digitala programtjänsterna som är tillgängliga. Utveckla ett gemensamt kunddrivet tillvägagångssätt mellan jobb och utbildningsanordnarens digitaliserade använda tjänster. Beskrivningar beskriver nationella system och övergripande utformning. 
  2. Förbättra användningen av utbildningsanordnarens resurser och skapa en gemensam beskrivning för nationella system och övergripande definition av beskrivningar/scheman. 
  3. Säkerställa nationell driftskompatibilitet. Beskrivningens kompatibilitet med den övergripande programarkitekturen och med informationssystemen som finns tillgängliga för olika utbildningsanordnare. 
  4. Skriva gemensamma beskrivningar för att inkludera exempelvis information, service och gränssnittsbeskrivningar samt definitioner. 
  5. I beskrivningarna betraktas säkerhetsbestämmelserna för dataöverföring. 
  6. Inkludera beskrivningar av operativa processer och kontraktsmodeller av läroavtal och utbildningsavtal
  7. Testa användbarheten av beskrivningarna och göra nödvändiga förändringsåtgärder 
  8. Planera och genomföra projektets genomförande nationellt
Utvecklingsarbetet sker både nationellt och internt inom de organisationer som är parter i projektet.
YA! kommer att sprida resultatet inom Svenskfinland. YA! jobbar också med ordlistan gällande den nya yrkesutbildningen tillsammans med andra inom nätverket, så att aktuella termer översätts till svenska. Det här är viktigt för t.ex. programleverantörerna, så att rätta termer används i olika digitala program.

Thomas Fant är koordinator vid YA! och skriver denna blogg ca 1 gång per månad. Följ med och håll dig uppdaterad!





Ei kommentteja:

Lähetä kommentti