På svenska

10.12.2019 Koski promenad


Koski promenad är en av två Bästa DigiStöd lösningarna, som designats inom  de tjänste- designsprinter som ordnats. Lösningen tar upp utmaningen att öka kunskapen om utbildningsanordnare, t.ex. lärare, om vikten av informationskvalitet och interoperabilitet.
Koski promenad utvecklades i Uleåborg i en tre dagars tjänstedesignsprint, 15-17. oktober 2019. Det var deltagare från OSAO, JEDU, Luovi och Haapavesi College. Lösningen validerades i en dags workshop i Seinäjoki och i Kuopio.

Koski promenaden ger deltagarna en ny inblick i arbetet, eftersom i många fall är det mycket prioriterat att ta över den grundläggande uppgiften och att ta hänsyn till aktiviteter och faktorer bakom grunduppgiften. Med Koski promenaden växer vikten av eget arbete och förståelsen för vikten av informationens korrekthet och aktualitet ur studerandes, lärares synvinkel. Samtidigt blir utbildningsanordnarens perspektiv tydligt.

SASKY samkommun och Gradia har redan meddelat att de kommer att pröva Koski promenad.

Bekanta dig med Koski promenad (finskspråkig).

Behovet av en Koski promenad illustreras också av Bästa DigiStöd supportvideo som skapades i Keuda, Horror-scenariot om vikten av dataloggning och interoperabilitet.

10.12.2019 Hyrrä: En prototyp av en inlärningsplattform som används i samband med lärande på arbetsplats



I samband med Bästa DigiStöd tjänstedesignsprinten i Vanda, 8-10. oktober 2019, utvecklade en prototyp av Hyrrä-plattformen, vilket ökar lärarens synlighet när det gäller att förvärva elevernas färdigheter under utbildning som ordnas på en arbetsplats. Deltagare från Careeria, Stadin AO, OSAO, Keuda och Ekam var med och utvecklade den första versionen.

Den utvecklade lösningen innehöll flera aspekter som betonade användarvänligheten för olika aktörer (studerande, arbetsplatshandledare och lärare), minskning av dubblering av arbete, samarbete och visuellt en helhetsbild av situationen.

Prototypen validerades i Seinäjoki 24.10.2019 och i Kuopio 30.10.2019 under en dagars verkstäder för tjänstedesign. Diskussionen väcktes av det faktum att det redan finns applikationer och system som kan hantera åtminstone några av prototypidéerna. Det här är sant, men ingen av de digitala verktygen har helt svarat på behoven hos lärare, studerande  eller arbetslivet. Några av de digitala verktygen för lärande på arbetsplats introducerades 18.11.2019 under en diskussion med projekt; Bästa Handledning, Bästa DigiStöd och Bästa Service i samarbete med Handledning på arbetsplatserna med digitala verktyg (finskspråkig).

Servicedesignverktyg kan tillhandahålla lösningar på kort tid som kan användas i utvecklingen av digitala verktyg och system. Om utbildningsanordnarna, i samarbete med sina studerande och professionella kunder, producerade en prototyp av till exempel ett digitalt lärandeverktyg för arbetsbaserat lärande, skulle det kunna användas för att utveckla befintliga digitala verktyg. Prototypen skulle fungera som ett stöd i samband med  kommunikationen och diskussionen med systemleverantörer, vilka lösningar som bäst tjänar oss och våra kunder i vårt dagliga arbete.

Bekanta dig med Hyrrä (finskspråkig).


5.12.2019 Kunddriven utveckling av datainteroperabilitet kräver flera utvecklingsrundor



Inom projektet Bästa DigiStöd har Utbildningscentret Salpaus utvecklat interoperabilitet mellan informationssystem för studerandehantering och utbildningsinformationssystem med en kundcentrerad arkitektur. Frågor relaterade till idéer om systemutveckling har upprepade gånger väckt önskan att ange samma information endast en gång.

Analysen av den övergripande arkitekturen visade att grundelementen i examensdelarna  upprepas i olika system. Till exempel i informationssystemet för studerandeadministrations-programmet Primus, och i inlärningsmiljön för undervisning, Moodle, upprepas samma information om examensdelarna. Den första prioriteringen för utvecklingen av driftskompatibilitet mellan informationssystem var alltså överföringen av examensdelarnas grundinformation mellan systemen.

Eftersom Primus-systemet måste innehålla information för alla delar av examen, men vissa delar av examen kan saknas i inlärningsmiljön Moodle, valdes Primussystemet som informationskälla. En dataöverföring med PrimusQuery, där grundläggande information om de önskade delarna av examen överförs till Moodle. I samarbete med Mediamaisteri Oy skapades ett automatiseringssystem för Moodle, som skapar nya mallar för examensdelarna med önskad grundinformation för grundelementen i examensdelarna.

En annan dubblering av datainmatning noterades i samband med registreringen/imatningen av deltagarna för examensdelarna. Nu registreras både Primus och Moodle separat för examensdelarna. Således är nästa utvecklingsområde överföring av deltagarna från Primus till Moodle. Detta hjälps också med implementeringen av det föregående steget, dvs att den grundläggande informationen om examensdelarna i Primus- och Moodle matchar varandra. Till Moodle har Primus (Wilma) -koden, som används för att skapa en examensdel, som används för att automatiskt skapa examen, vilket gör att deltagarinformationen som finns i Primus kan matchas till den examensdel som skapas i Moodle-miljön.

Implementeringen av den andra fasen är i testfasen och det är redan tydligt att även när integrationen fungerar är det bra att lämna möjligheten att lägga till en deltagare till Moodle utanför integrationen. Ibland sker både registrering och fullständig nätverksimplementering samma dag, då interoperabilitet genom dataintegration på natten är för långsam om inte bara datakompatibilitet utan också kundorientering tas som utgångspunkt.

För mer information om integrationen av Primus och Moodle, kontakta utvecklings-koordinator Samuli Karevaara och han kan svara på frågor. På finska.


14.11.2019 Servicedesignlösningar för att förstå interoperabilitet



I oktober organiserade Bästa DigiStöd två servicedesignskrivare i Vanda och Uleåborg och två servicedesignverkstäder i Seinäjoki och Kuopio. Dessa är en del av aktiviteterna för att stödja genomförandet av resultaten från vårt utvecklingsprojekt. Det har varit en öppen anmälan till evenemanget, som har lockat många entusiastiska representanter för utbildningsanordnare.

Sprintveckorna kom att fokusera på kunddriven utveckling av lärande i arbetslivet ur ett interoperabilitetsperspektiv. Målgruppen för arbetet är utbildningsleverantörerna och lösningarna för att sprida information om interoperabelt arbete inom yrkesutbildning. Från ett kundcentrerat synsätt hålls studerande och arbetsliv i centrum.

I skrivande stund är Vanda och Uleåborg sprintarna redan avklarade. Efter erfarenheterna av dem fann deltagarna att servicedesign med aktiva deltagare är lämpade för att jobba med ett så brett och svårt ämne som kräver att både ämnesexperter, IT-utvecklare och chefer diskuterar utvecklar och hanterar vanliga dagliga utmaningar.

Sprintresultaten validerades senare i en dags workshop i Seinäjoki och Kuopio. Det är först efter dessa dagar som vi kommer att sammanställa den slutliga produktionen, som kommer att distribueras denna månad.

4.11.2019 Semantisk interoperabilitet och kvalitet på data


Den nya yrkesutbildningen är här. Ordet yrkesutbildningsreformen markerade början på en ny era, som vi nu lever i. Bästa DigiStöd -utvecklingsprogrammet för yrkesutbildning under reformen har behandlat utbildning på arbetsplatsen och driftskompatibilitet mellan informationssystem. Arbetet är tidskrävande. Interoperabilitet omfattar också semantisk interoperabilitet, varvid informationens betydelse bör förstås på samma sätt för de parter som är involverade i överföringen av data mellan system. Semantisk interoperabilitet tar således ställning till informationens innehåll och därmed informationens kvalitet.

Under perioden före reformen fanns det ingen enhetlig uppsättning av datadefinitioner, där varje utbildningsanordnare samlade information enligt sina egna utgångspunkter. Naturligtvis gav den underliggande finansieringslagen vid den tiden ramarna för vad yrkesutbildningsanordnaren regelbundet borde gräva efter i sina egna uppgiftsfiler. Rapporteringen har traditionellt baserats på Excel-tabeller. Till dem människor i olika uppgifter/roller, som har kunnat samlas in via data från olika system och vid behov göra korrigeringar baserade på annan information eller i värsta fall en stark Stetson-Harrison –metod (https://www.urbandictionary.com/define.php?term=Stetson-Harrison%20method). Det var först med den nya finansieringslagen och KOSKI-tjänsten som vi gick in i en tid där utbildningsanordnarna var skyldiga att hålla uppgifterna uppdaterade. Förändringen var häpnadsväckande och det har varit utmaningar med överföringarna.

Informationens kvalitet kan mätas på olika sätt. Information av hög kvalitet är omfattande, aktuell, snabb, konsekvent och jämförbar. Ansvaret för att samla in, underhålla och överföra informationen definieras i varje steg i behandlingen av informationen. De personer som är involverade i insamlingen måste förstår betydelsen av informationen för driftskompatibilitet för att kunna säkerställa kvalitet på data som finns. Kvalitet på data kan också mätas med KOSKI-fel eller genom att jämföra befintliga data med jämna mellanrum mellan olika datakällor. Till exempel kan KOSKI-data jämföras med information från studerandehanteringssystem om vi kan extrahera jämförbara data från systemet. För att övervaka finansiell data har utbildningsanordnare  introducerat olika mätvärden baserade på sparad data eller ren systemdata. Rapporter har skapats med sk. PowerBI-logik (https://powerbi.microsoft.com/sv-se/). Som ett exempel har man vid Sampo implementerat School Day Dashboard, som har varit till en stor hjälp för att förbättra kvaliteten på information, särskilt när man jämför KOSKI-data med data från studiebyråernas administrationssystem. Inget värde tar dock bort det faktum att statistiken för statistiken eller de olika rapporterna behöver förstås när man jämför informationen, så att orsaken till eventuella avvikelser kan identifieras.

Ur yrkesutbildningens synvinkel var frågor relaterade till datadefinition och kunskapshantering nya i början av 2018, särskilt för datagenererande parter. Lärare, vägledning och personal inom studiebyråadministrationen var inte vana vid formatet och det faktum att informationen överfördes till finansiärens informationssystem. Den nya typen av dataregistrering sågs lätt som mer en börda och ett obligatoriskt ont som krävdes av finansiären, snarare än en jobbrelaterad uppgift och främjandet av interoperabilitet.

Dessutom förändrade dataregistreringspraxis så att de som producerade uppgifterna var tvungna att lära bort det gamla arbetssättet.

Osäkerheter och förändringar i informationsöverföringen har lett till ytterligare sökning efter metoder för dataregistrering och behovet av att kontinuerligt modifiera användningen av studieadministrationssystem. Som ett resultat har vi producerat en fruktansvärd mängd bristfällig data/information som tvingats in i KOSKI-systemet. En del av ogiltig data genererade KOSKI-fel, som naturligtvis måste lösas. Samtidigt flödade emellertid mycket information genom gränssnitten till KOSKI-tjänsten, som var syntaxvänlig men ifrågasatt i semantiska termer. I vissa fall överfördes information även om den kan ha lämnats oadresserad. Detta kan lätt ses, till exempel genom att följa Vipunens statistiktjänst då och då 2018, antalet studerandeår som registrerades över hela landet, vilket har sjunkit med tusentals studerandeår under 2019. Uppgifterna för 2018 kommer att frysas i slutet av oktober 2019, så utbildningsanordnarnas IT-avdelningar och/eller studiebyråerna har arbetat hårt i häst med datafragmentering från 2018.

Av de uppgifter som överförs till KOSKI-tjänsten kan vi följa specifika nyckeltal, vilka ska följas upp av utbildningsanordnaren för framtida finansiering. Till exempel är uppföljningen av studerandeår en av de viktigaste indikatorerna som påverkar mängden tillgänglig basfinansiering. Studerandedagarna samlas i perioder där den nya perioden avslutar den gamla. Därför tar KOSKI inte hänsyn till slutdatum för perioderna, då alla med studierätt som är registrerade i KOSKI-tjänsten så småningom kommer att löpa ut eller borde göra det. Det finns traditioner inom studiebyråernas administration, att studerande lätt lämnades kvar i ”mappen” om de var osäkra på hur studierna kommer att fortsätta. I det här fallet kan studerandens rätt att studera glömmas i ackumulerade årsarbete för studerande i avsaknad av examen eller avslutande av studier. När studiebyråernas hanteringssystemet var anslutet till KOSKI-tjänsten i början av 2018, var det inte helt känt på vilken grund den automatiska dataöverföringsfunktionen fungerade när mycket gammal icke-Koske-data flödade in i KOSKI-tjänsten. Det fanns också studierättigheter som hade löpt ut inom anordnaren av utbildningen, men som fortsatte sina liv i KOSKI. Felet var mänskligt, men det kunde lösas genom att skärpa processerna och bygga olika påminnelser.

En annan liknande situation kan uppstå när en studerande som har avbrutit studierna arkiverats i ett studieadministrationssystem, börjar samla studerandeår, och ingen kommer ihåg att följa upp/fråga efter studerande. Det har förekommit många fall av ovanstående. Det har förekommit ett fall där en studerande, enligt KOSKI, hade samlat mer än 800 studerandedagar per år genom dubbel studierätt. Fördjupade studier, åtminstone ur studiebyråernas administrationers synvinkel, men från finansiärens sida kan detta väcka obehagliga frågor.

Ovanstående exempel är ett litet urval av observationer som har rensats upp och korrigerats från utbildningsanordnarnas data under det senaste året. Den nuvarande situationen med att följa upp data/information vid olika organisationer är bra: Kvaliteten på tillgänglig data upprätthålls, övervakas och jämförs regelbundet. Dessutom har ansträngningar gjorts för att effektivisera och vägleda processen för registrering av information. Arbetsbelastningen för att komma till denna situation har varit enorm. Arbetet har dock varit tacksamt i den meningen att det har minskat vår finansiering när den underliggande informationen har korrigerats. Lyckligtvis har vårt arbete stöttats av ledningen och våra förmän.

Även om vi som utbildningsanordnare har varit i en bra position när det gäller informationskvalitet och bränderna har släckts, har vi fortfarande en lång väg att gå. Oförmåga att utveckla interoperabilitet och svara på förändringar baseras till stor del på en aktuell övergripande arkitektur. Bristen på en aktuell övergripande arkitektur har varit en av de främsta orsakerna till att reformer i organisationer uppfattas som ett finskt maktord eller kaos där ingen verkar veta någonting när det saknas gemensam förståelse för hur man ska fungera. Datamobilitet och digitalisering har dock kommit att stanna, så det svänger inte tillbaka till det gamla. När det gäller interoperabilitet mellan informations- och digitaliseringssystem är det särskilt viktigt att vi i framtiden vet vem alla som behöver information, var den ligger, vart den rör sig och vem som producerar den. För närvarande befinner vi oss för ofta i processen med att distribuera ett nytt system eller en ny funktion i ett system, undrar över de frågor som beskrivs ovan och börjar dra processen från början. I detta fall ändras organisationens funktion av systemet ovan, vilket inte tjänar något syfte. Det räcker inte heller för att hålla den övergripande arkitekturen uppdaterad, utan att upprätthålla och integrera den övergripande arkitekturen i organisationens verksamhetskultur. Så det finns fortfarande mycket att göra.

Länk till vad som är på gång och vad vi gjort:
http://parastadigitukea.blogspot.com/p/tapahtumat.html

9.9.2019


Projektet Bästa DigiStöd har påbörjat slutspurten med arbetet gällande datamodellering. Sedan början av året har vi arbetat med en applikationsprofil för utbildning som ordas på arbetsplats för verktyget Interoperability Platform Data Models (Befolkningsregistercentralens interopera-bilitetsplatform). När vårt arbete har gått framåt visade det sig att de klasser, attribut och associationer vi samlade är ganska generiska inom utbildningsområdet. Som ett resultat kommer vi att arbeta med datakomponenter under hösten så att de kan återanvändas i andra datamodeller i framtiden. Vårt arbete måste fortfarande ses över och kompletteras.

I september kommer Bästa DigiStöd att vara värd för webbinarier om interoperabilitet och informationsarkitektur. Det kommer mera information på händelsesidan i denna blogg (Tapahtumat). Utöver dessa webbinarier uppmuntrar vi dig att se Befolkningsregistercentralens inspelning av semantiskt interoperabilitet för information -seminarium den 22 augusti 2019. Delta gärna också i den utbildning som de ordnar. Övriga utbildningar och seminarier som Befolkningsregistercentralen ordnar hittar du via länken här: (Yhteentoimivuusalustan koulutukset ja seminaarit).

24.6.2019
Bästa DigiStöd - ordlista


Ett viktigt mål med Bästa DigiStöd projektet är att göra IT-system driftskompatibla. För det är det nödvändigt att definiera begrepp och överenskomna termer, dvs terminologiska ordförråd. Som ett resultat av ordförrådsarbetet skapas Bästa DigiStöd ordlista/ordförråd.

Bästa DigiStöd ordlistan är information om begrepp för ungefär 40 ord, som används i samband med utbildning som ordnas på en arbetsplats. Innehållet i termerna beskrivs genom definitioner och kompletterande information. Rekommendationer ges för finska termer, och senare för svenska. Begreppen illustreras också av konceptuella (begreppsliga) diagram.

Bästa DigiStöd ordlistan är för alla parter på arbetsplatser där utbildning ordnas, dock främst för yrkesutbildningsanordnare och deras systemleverantörer. Ordlistan förväntas allmänt vara användbar för dem som använder begrepp och villkor för yrkesutbildning, och för dem som behöver definitioner. Det vill säga utbildningspersonal,  olika aktörer inom arbetslivet och experter, till exempel för informationssystemutvecklare, informatörer, journalister och översättare. Ordlistan syftar också till att främja driftskompatibiliteten hos den offentliga förvaltningsinformationen.

Bästa DigiStöd ordlistan är också avsett att publiceras som en del av Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) utgivna undervisnings- och utbildningsordlista OKSA. Det här kräver att OKSA kompletteras med de ordförrådskoncept Bästa DigiStöd utarbetar och senare harmoniserar de gemensamma begreppens vokabulär.

Förutom experterna på området deltog i den svenska arbetsgruppen för svenskspråkiga termer följande personer; terminolog Riina Kosunen och terminologistuderande Riikka Suursalmi-Seppälä och utbildningspersonal Thomas Fant, Yrkesakademin i Österbottens, Annette Granberg, Samkommunen för yrkesutbildning i mellersta Nyland, Susanne Karlsson Careeria och Nina Sandlin Optima.

Det terminologiska arbetet som krävs för att sammanställa ordlistan finansieras av UKM:s projekt Bästa DigiStöd, koordinerat av Oulun seudun ammattiopisto.

Under arbetet med ordlistan begärdes information och kommentarer från externa sakkunniga. Vi tackar alla involverade för sina insatser i samband med arbetet.

6.6.2019
Arbetet görs på många olika nivåer

Arbetet görs på många olika nivåer En viktig del av Bästa DigiStöd-projektet är att producera beskrivningar som stöder det övergripande arkitektoniska arbetet hos utbildningsanordnarna. Eftersom projektet är en del av programmet för genomförande av yrkesutbildningsreformen startade vi vårt övergripande arkitektoniska beskrivningsarbete genom att definiera de viktigaste målen för yrkesutbildning. Vi har haft Skype-möten och närdagar där det här har diskuterats.

Många av målen är relaterade till arbetslivssamarbete, samråd med arbetsliv och lärande i arbetslivet. Här är bl.a. utbildningsavtal och läroavtal speciellt viktiga samt processerna och deras informationsinnehåll. Det är den därmed sammanhängande interoperabiliteten som är ett särskilt centralt mål inom projektet. Det gäller alltså förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra så att man dessutom kan förmedla innebörden.

Vi måste trots allt komma ihåg att det är många saker som ingår i detta arbete med informations-/datamodellering. Här beskriver vi datastrukturer och datainnehåll (klass, attribut och associationer). Datamodellering utförs på många olika nivåer, med början med en mer logisk datamodell för att senare resultera i en fysisk datamodell som innehåller detaljerna för implementeringen. Helt enkelt mycket informations- och datatekniskt arbete.

Rektorsforum 3.5.2019 


Projektet presenterades för rektorsforum (mötesplats inom Bästa Kunnande där Finlandssvenska rektorer för andra stadiets yrkesutbildning träffas och diskuterar aktualiteter). Det senaste mötet var 3.5. Här ingick allmänna utvecklingsåtgärder och vad som är på gång just nu inom Bästa DigiStöd samt hur vi jobbar med de olika temana. På den nationella nivån har det varit ganska tyst kring Bästa DigiStöd, men arbetet och dess resultat är inte direkt saker som man tar på och jobbar konkret med. Nej, det är resultat som finns där i systemen och processerna när de väl fungerar. Programmen är kompatibla och samarbetar utan störningar och problem.


30.4.2019
Bästa DigiStöd – informationsmodelleringens mål


Den viktigaste åtgärden i DigiStöds projektarbete är informationsmodellering. Här är vår uppgift är att beskriva informationsinnehållet i utbildning som ordnas på en arbetsplats. Målet är att skapa en allmän systemoberoende datamodell som kan användas för att utveckla informationssystem.

I arbetet med informationsmodellering utbildas och handleds deltagarna av Gofores senior servicearkitekt Riitta Alkula. Vi har träffats några gånger i Gefores utrymmen och träffades senaste gång 26:e april. Vi arbetar under hennes ledning också via fjärrhandledning eftersom nätverkets operatörer finns över hela Finland. Vi kommunicerar via plattformen Slack och våra arbetsfiler finns på en SharePoint-plattform, som vi alla inom nätverket har tillgång till. 

Utöver det här jobbar vi också hela tiden genom regelbundna möten via Skype. Vi har upplevt behovet av att träffas och arbeta med informationsmodellering var eller varannan månad och träffats några gånger i Helsingfors och en gång i Uleåborg. I samband med träffarna har även, enligt behov, andra aktualiteter behandlats.  

Vårt viktigaste informations- eller datamodelleringsverktyg är datormodellverktyget och plattformen för interoperabilitet (att få olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra). Plattformen framställs av befolkningsregistret, där vår datamodell sakta börjar byggas. Ordlistans verktyg finns också med i forma av en Bästa DigiStöd-ordlista som skapats av vårt team som jobbar med ordlistor och vi kan även använda den i vår datamodell. Ordlistan görs på både finska och svenska. Här ingår ord och termer, som är aktuella i den nya yrkesutbildningen. 

Utmaningen i vårt informationsmodelleringsarbete är att det är banbrytande arbete. Vi är bland de första som använder plattformen för interoperabilitet, så det finns mycket begränsat återanvändbara ordförråd eller datakomponenter. Undervisnings- och utbildningsordlistan (OKSA) publicerades 2018 och databiblioteket vi behöver finns inte alltid och behöver inte ha de nödvändiga datakomponenterna. Det här försenar, men också ökar vårt arbete. Samtidigt kan vi konstatera att ju mer har vår entusiasm av att vara bland de första som definierar driftskompatibelt datainnehåll ökat.


26.4.2019


18.3.2019
Bästa DigiStöd – Parasta DigiTukea


Bästa DigiStöd finansieras av Utbildnings- och kulturministeriet. Projektet kommer att stöda övriga projekt inom ”bästa familjen”; Bästa Kunnande, Bästa Service och Bästa Handledning. Projektet är nationellt och koordineras av Oulun seudun koulutuskuntayhtymä. Nätverket består av 11 parter/utbildningsanordnare varav YA! är en.  

Projektets målsättningar:
  1. Utveckling av nationella beskrivningar/scheman över hur vi ska arbeta med de digitala programtjänsterna som är tillgängliga. Utveckla ett gemensamt kunddrivet tillvägagångssätt mellan jobb och utbildningsanordnarens digitaliserade använda tjänster. Beskrivningar beskriver nationella system och övergripande utformning. 
  2. Förbättra användningen av utbildningsanordnarens resurser och skapa en gemensam beskrivning för nationella system och övergripande definition av beskrivningar/scheman. 
  3. Säkerställa nationell driftskompatibilitet. Beskrivningens kompatibilitet med den övergripande programarkitekturen och med informationssystemen som finns tillgängliga för olika utbildningsanordnare. 
  4. Skriva gemensamma beskrivningar för att inkludera exempelvis information, service och gränssnittsbeskrivningar samt definitioner. 
  5. I beskrivningarna betraktas säkerhetsbestämmelserna för dataöverföring. 
  6. Inkludera beskrivningar av operativa processer och kontraktsmodeller av läroavtal och utbildningsavtal
  7. Testa användbarheten av beskrivningarna och göra nödvändiga förändringsåtgärder 
  8. Planera och genomföra projektets genomförande nationellt
Utvecklingsarbetet sker både nationellt och internt inom de organisationer som är parter i projektet.
YA! kommer att sprida resultatet inom Svenskfinland. YA! jobbar också med ordlistan gällande den nya yrkesutbildningen tillsammans med andra inom nätverket, så att aktuella termer översätts till svenska. Det här är viktigt för t.ex. programleverantörerna, så att rätta termer används i olika digitala program.

Thomas Fant är koordinator vid YA! och skriver denna blogg ca 1 gång per månad. Följ med och håll dig uppdaterad!





Ei kommentteja:

Lähetä kommentti